Kärleksbekymmer

Rickard: Fick 14 av 16 rätt. Sela vann över Hanescu, inget att orda om. Och Andreev vann över Gulbis, något jag däremot gärna ordar om.

Ernests Gulbis och jag träffades första gången under US Open 2007. Den då 19-årige letten hade just slagit Robredo i tre raka och jag minns att jag gillade vad jag såg. Tekniskt storslaget, en tung forehand och med en rytm och bollträff som påminde om Federer. Det här skulle visa sig vara början på en trasslig förälskelse.

2008 inledde Ernie knackigt men gick sedan ett par matcher som fick fjärilarna i min mage att komma tillbaka. I Mastersturneringarna i Indian Wells och Miami förlorade han knappt i avgörande sets tiebreak mot Nalle och Davydenko och jag såg genombrottet komma allt närmare. Försommaren kom och med den Franska öppna. Vårkänslorna spirade! Ernie gick fram till kvarten men fick där stryk mot Smuts i en tajt match. Jag trodde nu att vi hade en bra och stabil relation, något fint som bara kunde bli bättre.

Under hösten och vintern kom så smågrälen. Ernie blandade och gav. Matcher som han borde ha knutit ihop slutade i förluster. Det såg omotiverat ut, slarvigt. Ett förhållande bygger på engagemang och uthållighet Ernie, tänkte jag. Vad håller du på med? Jag vet att du kommer från en rik familj och inte behövt kämpa i onödan men låt inte räkmackan kladda ner vår kärlek!

Men vi har det jävligt trassligt ska jag erkänna. Jag hoppas så klart att vi ska kunna lösa det men efter nattens match är det Ernie som sover på soffan. Andreev gick fram till 2-0 i set och allt kändes skit, men så vaknade geniet i Ernie till. Jag började känna igen mannen jag förälskat mig i. Kvittering, 2-2 i set, och 4-2 i femte. Jag älskar dig! Då tappar han serven och jag ser det i hans ögon. Engagemanget försvinner. Det liksom rinner ur honom. Jag finns ju här för dig, se bara till att sy ihop säcken!? Andreev har till och med trubbel med magen. 4-5, och Ernie ska serva fram till 5-5. Ser bra ut, går fram till 40-0. Fem bollar senare är det slut. Andreev står som vinnare.

Min första tanke är - hur kunde du göra så här mot mig? Min andra tanke - hur fan kan du se så oberörd ut när du gjort mig så illa? Just nu känner jag mest tomhet. Jag förstår inte varför du inte kan lära av dina misstag, att vi inte bara kan gå vidare och bygga på allt vackert som finns där.

För ärligt talat Ernie, jag vet inte hur länge jag orkar.