Minnen för livet

Rickard: Jag kan inte sova. Går runt i hemmet som en rastlös gammal tant och fixar och donar med saker som egentligen inte behöver pysslas om. Det betyder bara en sak, det är timmar före en Fedal.

Minns ni Rom 2006? När Nadal vann en femsetare över fem timmar, hade matchbollar emot sig och tangerade Vilas grusrekord? Jag minns att jag satt i en tom, nyinflyttad lägenhet och tuggade på en banankartong av nervositet. Och hunger.

När dom möttes på gruset i Paris 2007 hade jag det mentala lugnet hos en vettskrämd höna. Federer hade möjlighet att inneha alla fyra Slamtitlar samtidigt. Nadal kunde ta sin tredje raka formfranska. Minns att jag låg i fosterställning och skrek efter att Federer missat sin tolvte raka breakboll i andra set.

Wimbledonfinalen sommaren 2007 blev en stor logistisk övning. Skulle av någon jävla anledning till Gotland samma dag. Följde två set hemma framför teven. Ytterligare ett set via radion i taxin till flygplatsen. De resterande två seten följde jag i vänthallen via slamtrackern på datorn. Planet? Jag fick ta ett senare.

Förra årets Wimbledon följdes primärt från en plats någonstans under soffan. Kommer ihåg att Johan kom springande in genom dörren i breaket mellan fjärde och femte set. Tror aldrig jag sett någon kedjeröka så mycket och då har jag ändå jobbat på ett äldreboende.

Om några timmar är det dags igen. För nittonde gången. Telefonerna är avstängda, blommorna är söndervattnade och allt som går att googla är googlat. Jag är redo.