BRA I TEORIN

Johan: Det finns ju som vi alla vet saker som är bra i teorin men dåliga i praktiken. Jag pratar om saker som Federers backhand, Gasquets spel, Sean Penns "Into the Wild" eller Robin Söderlings forehand. Och apropå det så sprang jag på ett stycke intressant matematik härom dagen. Säg att du är en helt vanlig motionsspelare, med en hästspark till förstaserve, men en fitta till andraserve. Du vet med dig att du får in ungefär 50 procent av dina förstaservar. Och när väl den jäveln sitter, då vinner du faktiskt 70 procent av bollarna. Allt gott så långt. Men det är ju den där fittan till andraserve som gör att du alltid har lite ont i magen när du går in på banan. Du kryper ihop som en krympling varenda gång du slår den och det visar sig att du inte vinner mer än 30 procent av bollarna när den väl går in, så dålig är den faktiskt. Lägg till ett par dubbelfel samt en känsla av att du blir halvt våldtagen i varenda servegame och vi pratar om ett ganska stort problem va?

Det finns dock en lösning på ditt problem: Slå ALLTID en förstaserve. Du kommer utan tvekan att vinna fler poäng och du kommer framför allt att ha din värdighet som människa i behåll vid matchens slut. Om ni tror att jag skojar så följer här ett räkneexempel:

50 st. förstaservar = 25 st. går in (50%) = 17,5 st. vunna poäng (70%)
50 st. andraservar = 46 st. går in (4 st. dubbelfel) = 13,8 st. vunna poäng (30%)

Problemet med det här ju såklart att ingen normal människa har the guts att slå en förstaserve på en andraserve när man har breakboll eller setboll emot sig. Men om du bara kunde lära dig att lita på statistiken och lära dig att leva med en helvetes massa dubbelfel, då är det du som är Sampras nästa gång du och Leffe spelar lördagstennis.