söndag 22 februari 2009

Livet på en räckmacka



Rickard: Vi vet alla att det gör ont att spela tennis. Att ha små skavanker och skador är en del av att utöva skiten. Det gäller för alla, oavsett vilken nivå man befinner sig på. Att kunna hantera smärta är en stor del av vad som gör en bra tennisspelare. Mina props går därför till sådana som Lleyton Hewitt, Taylor Dent och James Blake. Lirare som bytt höftben, opererat in nya ryggkotor och brutit nacken och kommit tillbaka. De må se oberörda ut i sidbytena men det är rent skådespeleri. De lider, sväljer och krigar.

Men så har vi undantaget. Roger Federer. I tre veckor har han nu ätit belgisk lyxchoklad, gråtit ut i Mirkas famn, sprättat tusentals beundrarbrev, tagit långbad i åsnemjölk och fått sin vagina insmord med tårarna från femtusen dvärgsilkesapor. Och på den fjärde veckan, samtidigt som han berättar att han hoppar Dubai, säger han till en arabtidning:

- I'm only going to play again when I'm 100 percent fit, whereas last year I played many matches when I wasn't feeling great.

1 kommentar: