lördag 12 december 2009

12 - Vändpunkten i Madrid



Rickard: Så här var läget i maj. Nadal var överlägset överlägsnast. Sen kom ett gökbo från Basel och därefter kom en stabil Djokovic. Men det här var före den där semifinalen med det där tie-breaket. Över 4 timmar av våldsamt bra spel som slutade med att hela spelkartan ritades om för resten av -09.

Smuts gick ut i tårar, bröt ihop på presskonferensen och var inte att räkna med under resten av utesäsongen. "I can admit now that after that match I experienced a little mental breakdown", sa han för några veckor sedan.

Nadal å sin sida hade malt ned sina knän till grunden och fick gå upp mot Fed i finalen med gikt upp till bröstvårtorna. Och efter fem raka förluster vann Råger så äntligen mot Rafa. En ett och ett halvt år lång förbannelse hade släppt.

Ja, resten är, så här på sluttampen av året, historia. Fed dansade hem två Slams, Nadal tog inte ett enda danssteg till och Smuts lärde sig inte föra förrän i Beijing i oktober.

3 kommentarer:

  1. Över 4 timmar? Skulle inte tro det med de här två herrarna. Det var nog strax över 1 timmas tennis effektiv tid, med resten av tiden ganska jämnt fördelad mellan bollstudsande, drickande ur flera olika flaskor, skrevgreppande/byxtillrättande, allmän justering av utrustningen och andra maskande aktiviteter. Men visst var det grym tennis när de väl spelade.

    Snälla fortsätt med bloggen! Du kan väl kliva i berg på fritiden?

    SvaraRadera
  2. Det är som det jag gör. Men ge mig Arnesens lön och jag lovar att blogga oftare än Nalbandian gör helikoptern.

    SvaraRadera
  3. Rickard skaffa en hjärna

    SvaraRadera